HÄRRYDA

Bin och koder

Foto: Christian Strömqvist

Beskrivning bin och koder: Milka Havel blev mot slutet av sitt liv alltmer intresserad av bin. Hon blev en hängiven biodlare och utvecklade tekniker och redskap för att underlätta både för honungsproduktion och skötsel. Honungen var förstås en välkommen produkt ifrån biodlingen men hennes primära syfte var att studera bina. Hon utvecklade därför bikupor och tekniker som skulle underlätta studiet av såväl beteenden som ljud.

Hennes mästerverk var bikupan med en stor kupa i glas som tillsammans med en specialbyggd ställning möjliggjorde att sitta och lyssna på bisamhället. Glasdelen, inkluderat bin, gick att flytta mellan bikupan och ställningen. Hon satt ofta under sin ställning och mediterade till ljudet av tusentals bin. Milka Havel var övertygad om att det gick att urskilja mönster i det till synes kaotiska surret från bisamhället. Hon har beskrivit i brev hur hennes varseblivning efter 15–20 minuters lyssnande förändrades. Hon började höra rytmer och mönster.

Dessa mönster bar på mening möjlig att avkoda ansåg Havel och ägnade mycket tid åt att dokumentera och visualisera mönstren. Om man skulle lyckas lösa koden skulle man få en nyckel till en förståelse för det gudomliga. Havels intresse för bin bottnade också i att de är sociala insekter. Deras kommunikation och organisation fascinerade henne.

Referenser: Bikupan omnämns först i ett brev från Havel till Johannes Kepler. Beskrivningen är teknisk och detaljerad. Där finns också en utförlig utläggning om hur man bäst bör gå tillväga för att få upp bina till glasdelen. En annan referens är en målning av Petr Brandl (sent 1600-tal) där man skymtar delar av bikupan. Vidare finns ett fragment av en rekonstruerad ritning vars källa är ifrågasatt.

Hitta hit: Utställningen Bin och koder är placerad vid Råda Säteri i Härryda. För utförlig vägbeskrivning, se Råda Säteris hemsida.