BAKGRUND

The Face of God, titeln på Milka Belia Havels (1571-1631) delvis förlorade text om sökandet efter ordning i kaos, bildade grunden för en utställning i konsthallen Vandalorum. Utställningen lyfter fram den tjeckiska entomologen och konstnären Milka Havels liv och verk genom rekonstruerade artefakter och bilder. Den bortglömda konstnären levandegörs genom tolkningar, texter, rekonstruktioner utifrån fragment samt inlånade originalverk.

Konst och designgruppen Mold har arbetat med utställningen sedan 2015 inom ramen för projektet Form Follows Fiction. I utställningen konfronteras barock med modernism, design med konst och vetenskap med mysticism. Insekter fungerar som metafor för det outgrundliga och som verktyg för ett sökande efter mening. Utställningens centrala verk är en fyra meter lång tratt i valnöt som analogt förstärker insekters ljud. Formmässigt kombineras modernism med barocka associationer och fokus ligger på designs narrativa och meningsskapande kvaliteter. Genom texter och formmässiga berättelser vill Mold ställa frågor om vem som äger historieskrivningen, vilka som lyfts fram och hur fiktion förändrar upplevelsen?

Utställningen har tidigare kompletterats med en bok, där bland andra Ingrid Elam, professor och kulturskribent, samt Fredrik Sjöberg, författare och biolog, skriver om Milka Havels betydelse idag.

Projektet Form Follows Fiction vars resultat utgör utställningen och boken The Face of God är gränsöverskridande på flera sätt och utforskar spänningen mellan fiktion och fakta, konst och vetenskap, historia och samtid samt text och föremål.

Projektets konkreta utgångspunkt är utställningar om historiska personer som genre och den mytologisering och fiktionalisering som därigenom skapas. Av särskild betydelse för projektet är Jorge Luis Borges och det spel mellan fakticitet och fiktion som kommer till uttryck i hans litterära produktion.

Projektets idémässiga utgångpunkt är fiktionalisering som en drivande kraft i gestaltningsarbetet. En sådan utgångpunkt rymmer en kritik av en förment rationell föreställning om designprocessen som problemlösande. Projektet syftar till att genom exemplets makt lyfta fiktion och fiktionalisering som verktyg för att utveckla och omsätta design. Konstnärligt inordnar sig projektet i en tradition som sträcker sig från samtida designers, konstnärer och projekt som Dunne & Raby, Maywa Denki, Musée Patamécani- que, Walid Raads The Atlas Group, Museum of Jurassic Technology, Bonk Business Inc och Hokes Archives till historiska föregångare som Jaques Carelmans Catalogue d’objets introuvables. Projekt och praktiker vilka på olika sätt hämtar sin näring ifrån spänningen mellan fakta och fiktion, mellan det diskursiva och ickediskursiva, mellan ett konstnärligt förhållningssätt och ett mer kuratoriskt förhållningssätt. Utställningen ”The Face of God” skulle kunna beskrivas som en iscensatt rumslig roman.

På en metanivå undersöks också fiktionens betydelse för konstnärligt skapande. Form och innehåll skapar mening där samtidsdiskussioner kan speglas och avkodas av betraktarna.